Mitt liv som Catty

Jag vaknade runt sex-tiden imorse och kände att jag fick ont i lungorna när jag hostade och andades djupt. "Dumma förkylning" tänkte jag då men fick lite småpanik. Jag ringde till min svärmor och hon tyckte att jag skulle ta mig till akuten. En timma senare satt jag i bilen på väg till akuten, med feber och värsta förkylningen. När jag kom dit tyckte dom i receptionen först att jag skulle ringa vårdupplysningen på nummer 1177 eller till min vårdcentral. När jag var beredd att resa mig upp för att gå tyckte sjukskötaren att jag såg lite blek ut och ville ta min puls och se om syretillförseln ut i blodet låg på en bra nivå. Min puls skenade iväg i 110-120 trots att jag knappt ansträngt mig och då sa sjukskötaren att han inte kände sig bekväm med att låta mig gå hem. Så jag fick komma in iallafall. Dom gjorde EKG-test, tog blodprov och hjärt-och lungröntgen men alla prover såg normala ut. Så jag fick åka hem. Dock beordrade dom mig att ta det väldigt lugnt då min vilopuls låg på 95 slag i minuten och så sa dom också att om jag får problem med att min puls skenar iväg fler gånger även om jag skulle vara frisk från min influensa så skulle jag kontakta läkare.

Det var läskigt att sitta där på akuten helt ensam utan någon anhörig som höll mig i handen. Fick tårar i ögonen flera gånger då jag verkligen inte tycker om sjukhus. Man skulle kunna säga att jag har lite sjukhusskräck då jag har så obehagliga minnen därifrån. När jag är sjuk brukar jag oftast vilja stanna hemma istället för att gå till sjukhuset för en undersökning. Men idag var jag stark och tog mig till sjukhuset utan att någon drog mig dit. Så lite stolt är jag över mig själv. Och så känns det skönt att veta att det bara är en vanlig förkylningsinfluensa jag har och ingenting annat farligt.

Sjuksköterskorna var jättesnälla och tittade till mig flera gånger när jag låg ensam i ett undersökningsrum. Så tack till de sjuksköterskor och den läkare som hade hand om mig idag. =)