Mitt liv som Catty

Idag var första gången på nästan fyra veckor som jag var i skolan på föreläsning. Har inte kunnat ta mig dit pga min fot förrän idag.

Och det var med ren ansträngning som jag tog mig till bussen i solskenet.

Och det var med intresse jag lyssnade på föreläsningen om Markusevangeliet.

Och det var med förvirring som jag stammade fram "nu hängde jag inte med" när läraren frågade mig någonting om Paulus. (Vilket jag fortfarande är förvirrad över. Vad sjutton hade Paulus att göra med Markus? Och jag som ska vara religionsvetare...).

Och det var med ytterligare ansträngning jag tog mig från föreläsningen till bussen i regn och rusk i hopp om att det inte skulle regna hemma i Norrköping. Men det gjorde det.

När jag kom in genom dörren här hemma var jag genomblöt och möttes av tre lurviga kissar som jamade på mig.

Nu ska förvirrade lilla jag ta det lugnt en aning för att imorgon plugga inför ett seminarium om Jesus och de fattiga som vi har på måndag.

Det händer inte så mycket hos mig just nu.

Alla räkningar är betalda och jag sitter och funderar på om jag kanske borde skriva en inköpslista. Kylskåpet börjar gapa lite tomt och likaså magen.

Fotleden känns stel men gör inte så mycket ont längre. Jag försöker mjuka upp den så att jag ska kunna gå normalt igen.

Kan någon förklara för mig varför min matlust försvinner när jag är ensam hemma?

Dagarna går och jag skiftar mellan melankoli och en sorts "nu-känns-saker-och-ting-rätt-så-okej"-känsla.

Jag kanske borde skriva en sång om det.

Dagen har varit en sådan där dag som man bara vill ska vara över så fort som möjligt. Jag har hasat mig fram som en zombie hela dagen och känt mig melankolisk. Förhoppningsvis känner jag mig gladare imorgon.

Nu ska jag se ett par avsnitt av Supernatural innan det är dags att sova.

Jag behöver hjälp med att fixa en ny bloggdesign så att den passar mig och min musik bättre. Men först måste jag få riktigt bra bilder på mig och min gitarr. Någon som känner sig manad att fota?

Jag har fortfarande ont i foten. Det har gått lite mer än 2 veckor sen jag skadade den och det kommer nog dröja några veckor till innan den är helt kry.

Jag sitter här och funderar lite kring hur jag ska marknadsföra min musik men jag är urkass på marknadsföring så jag kommer ingenstans, även fast jag läst en kurs i marknadsföring för inte så länge sen. Så fort man glömmer bort saker man borde ha lärt sig.

Samtidigt som jag funderar lite tittar jag på gamla avsnitt från säsong 1 av Supernatural. Älskar den serien!

LG Optimus 2X är LG:s snabbade och mest mångsidiga telefon någonsin med kapacitet för in - och uppspelning av HD-film i 1080p och möjligheter att koppla samman telefonen med tv och andra medieenheter som du har i hemmet.

...har jag suttit och skrivit ett litet schema med skolböcker som måste läsas inför seminarium och tentor under resten av vårterminen. Jag har listat upp vilka böcker jag måste läsa, när de ska vara lästa och till och med satt ett deadline-datum en vecka i förväg inför alla tentor och seminarium. Vad duktig jag känner mig nu! Men jag ska ju inte ropa hej förrän jag faktiskt läst alla böcker och klarat alla seminarium och tentor. När sommarlovet sedan börjar kommer jag att ta det väldigt lugnt, så långt ifrån böcker det bara går. Kommer ägna sena sommarkvällar åt att lyssna på ljudböcker för att få lite omväxling.

Idag konsulterade jag mina tarotkort för första gången och de träffade mitt i prick i känslor och nerver inför den närmaste framtiden, vad jag ska fokusera på och vad jag ska akta mig för. Basicly sa korten åt mig att fokusera på mina studier för det är då jag kommer må som bäst när det väl är över. Och det är precis vad jag ska göra.

Nu ska jag joina mina katter i drömmarnas värld.

Godnatt!

Ikväll blir det visst bio med Sanne och hennes pojkvän. Jag hade visst inget val sa de igår. XD

...men jag trodde visst fel. Imorse, vid 5-tiden, när jag skulle besöka damernas såg jag trött ut genom fönstret och ville genast skrika ett bestämt NEJ! Men tyvärr kunde jag inte få ut min aggression just då för jag hade gäster som sov på soffan. Det hade varit elakt att väcka dem liksom.

Nåja! Hoppas snön försvinner lika fort som den kom. Jag har inga skor för det här!!

Den följande kommentaren fick jag för ett par dagar sedan. Och eftersom personen inte lämnat mail eller bloggadress så kan jag inget annat än att tacka via ett inlägg på min egen blogg. TACK! Jag blir så glad när jag får sådana kommentarer!

Anonym om It hurts! But it will go away eventually...:

Hej, jag hörde när du sjöng i sannas blogg, gu så duktig du är

Jag sitter och väntar på hjälp. Svärmor ska komma hit och gå ut med mina sopor och ordna en tvättid åt mig eftersom jag fortfarande har svårigheter med att gå. Foten mår mycket bättre idag än för en vecka sen men att balansera med kryckor och massa soppåsar är nog inte någon briljant idé.

Mina katter har jävlats med mig ända sen maken åkte till jobbet. De gör saker de inte får för att de vet att jag inte hinner fram i tid för att stoppa dem pga min fot. Evil cats!!

Min fot gör fortfarande ont en aning. Men imorgon ska jag till vårdcentralen och förhoppningsvis kommer läkaren säga att foten är på bättringsvägen fast den fortfarande driver mig till vansinne. Jag ska även passa på att fråga läkaren om mina symptom jag har haft sen ett år tillbaka. Illamående, extrem trötthet och halsbränna. Man skulle kunna tro att jag är gravid men så är inte fallet. Symptomen har jag haft i ett år nu och jag har diabetes i familjen så det lutar tyvärr åt det hållet. Men vi ska inte ropa hej än. Det kan ju bara vara att jag inte äter ordentligt eller har vitaminbrist eller nåt sånt. Men jag ska i vilket fall som helst be dem kolla. Det börjar bli riktigt oroande och tröttsamt att känna så här konstant, så det är dags att göra någonting åt saken.

Jag har lite spännande och roliga saker på gång också men det vill jag gärna hålla hemligt ett tag till.

Jag ska strax gå och lägga mig för natten.

Godnatt!

Jag känner mig så fruktansvärt ensam just nu.

Igår när jag skulle sätta min telefon på laddning så ville den inte börja ladda och jag bröt ihop i tårar i sovrummet för att jag kände en sådan panik växa inom mig. Vad är det liksom? Jag stängde av telefonen och somnade med en tung känsla i kroppen. Imorse lyckades jag få telefonen laddad. Det visade sig att det var en viss liten vit katt som bitit i sladden till laddaren och jag var tvungen att trixa lite med den för att få den att fungera. Tror jag behöver köpa en ny laddare.

Det är lördag kväll och jag vill ha sällskap. Men jag kan inte gå någonstans och jag tror inte någon vill ta sig hem till mig så här i sista sekunden. Tror alla jag känner redan planerat sin lördag kväll.

Det blir att strecktitta på Vänner istället.

Jag har vaknat alldeles för tidigt idag för att vara jag. Men makens mor sov över och jag hade bett henne att dammsuga här för att jag, som ni vet, har skadat min fot och kan knappt gå. Och det behövdes verkligen dammsugas. Hon började dammsuga kl.7 när jag låg och sov och sen sov jag inte mer. XD

Men det är dammsugat, diskat och rengjort i kattlådan. Skönt det iallafall.

Mina katter har fått fnatt för tillfället. Maya och Lilleman leker jaga med varandra och Walle har gömt sig under soffan av någon anledning.

Vet ni vad det bästa är med att vara skadad i foten och knappt kunna gå? Det är omöjligt att stöka ner i hemmet då! Man är ju liksom nästan fast på ett enda ställe och man drar sig för att hämta saker som man vill roa sig med. De ligger snällt kvar i sina lådor, hyllor, whatever medan man själv ockuperar sig framför datorn för att fördriva tid.

Min fot värker och det driver mig till vansinne.

Men jag har goda nyheter också. Jag har möjlighet att spela in mitt album snart. Hörde av mig till en gammal klasskamrat från gymnasiet och vi kom överens om att styra upp en dag då jag kan spela in hos honom i hans braiga hemmastudio.

Så nu ska jag bara välja ut vilka låtar jag vill spela in och sen bär det av till studion någon dag framöver.

Jag känner mig en aning piggare och gladare än tidigare idag fast foten värker. Jag följde med min mor till kören och sjöng och det fick mig faktiskt genast att må tusen gånger bättre. Jag älskar att sjunga! Ibland glömmer jag bara bort att jag gör det. Alla krav utifrån och all stress ockuperar mina tankar hela dagarna att jag glömmer bort de simpla små nöjen som jag älskar så mycket. Så från och med nu ska jag sjunga minst en halvtimma om dagen. Det får mig på så gott humör.

Nu ska jag vila min fot i högt läge och se på några avsnitt av gamla serien Vänner, ni vet den med Pheobe, Joey, Monica, Ross, Rachel och Chandler...

Igår kväll åkte maken till jobbet och jag blev ensam kvar med skadad fot. Jag kan inte göra så mycket annat än att sitta eller ligga still för att foten värker. Just nu hade det varit bra att ha en assistent av något slag. Någon som kunde laga mat åt mig så jag slapp sitta här och vara vrålhungrig.

Jag kanske har något färdiglagat i kylen eller frysen. Har jag inte det ligger jag lite illa till... Visst, jag kan laga mat men sen får foten betala ett högt pris för det. Och igår när jag skulle koka makaroner så kokade det över för att jag inte hann till spisen pga de förbannade kryckorna!

Första kvällen ombord (fredagen den 4 mars) åt vi lyxmiddag på Bistro Maxime på Silja Line färjan Serenade. Min middag bestod av oxfilé med klyftpotatis och en god sås. Servitriserna var fruktansvärt trevliga och vi fick jättebra service. Vår servitris räknade ut (på nåt konstigt vänster) att jag är svenskfödd med finska föräldrar. Under måltiden kom kocken ut för att fråga om allt var till belåtenhet. När vi ätit klart fick vi ta av deras dessertbuffé helt gratis på grund av "krångel" med Ariena-chan's och Chaya-chan's mjölkfria matbeställning.

Lördagen (den 5 mars) var mindre lyckad för min del. När vi på morgonen skulle gå och äta frukostbuffé på Buffé Serenade, lyckades klumpiga jag stuka foten på sista trappsteget ner till restaurangen. Det var jättepinsamt att sitta där på golvet, inför en massa människor som kom och gick, och storgråta för att det gjorde så satans ont i min fot. Jag fick akut hjälp av färjans sjukpersonal som beordrade mig att ta mig till akuten i Helsingfors för röntgen. Så min dag i Helsingfors fick jag spendera på akuten och sen åka direkt tillbaka till färjan för att vila medan mina resekompisar strosade runt på stan och hade trevligt. De var jätteprofessionella på sjukhuset och jag blev känd ganska snabbt bland sjuksköterskorna för att jag var var svensk. Många av dem trodde att jag inte kunde prata finska alls men det reddes ju ut ganska snabbt. Jag förklarade på min knackliga finska att jag är född i Sverige men har finska föräldrar. I vilket fall som helst så visade det sig att ett ledband i min fotled gått delvis av och att jag måste ha ett sorts fotstöd på foten i sex veckor. Nu i början måste jag gå med kryckor för jag inte kan stödja mig helt på foten utan att det gör fruktansvärt ont.

Från sjukhuset sen tog jag mig tillbaka till färjan med hjälp av taxi, åt lunch bestående av köttbullar, potatismos och lingonsylt och somnade i hytten och vaknade när tjejerna kom från sin stadsrunda.

På kvällen åt vi på samma ställe som kvällen innan men vi blev besvikna på servicen den här gången för att de bytt personal. Min middag bestod av grillad polenta. Under kvällen/natten gick tjejerna iväg för att dansa på färjans nattklubb medan jag stannade kvar i hytten för att jag varken hade ork eller lust att hoppa runt med kryckor på ett ställe som förmodligen skulle vara full av onyktra människor som inte har respekt för en ofrivillig invalid. Innan tjejerna gick iväg för att dansa hade vi trevligt i hytten istället med god dricka och mycket skratt.

På söndagen (6 mars) var det hemfärd efter frukostbuffé på färjan. Jag sov gott i bussen nästan hela vägen hem från Stockholm till Norrköping. Väl hemma konstaterade jag att jag hade ont i hela kroppen av ansträngningen med ett trasigt ledband och kryckor.

Ariena-chan skulle sova över hos oss för att hennes tåg inte skulle åka hem till Skåneland förrän måndag-morgon. Under söndageftermiddagen kom hennes syster med flickvän på besök hos oss och vi åt fruktsallad med glass. Under kvällen förhörde Ariena-chan mig inför min tenta som jag skulle ha haft idag men som jag missade på grund av värk i foten och ett fruktansvärt illamående. Och nu sitter jag här i divanen i soffan med foten i högt läge och väntar på att få i mig lite lunch som älsklingen lagar.

Det var min Helsingforskryssning!

Idag bär det av på tjejkryssning till Helsingfors! Jag kommer tillbaka på söndag med en stor uppdatering. (Alternativt på måndag kväll för jag måste plugga till tenta på söndag).

Hej då!

Imorgon bär det av på tjejkryssning med tre braiga polare. Det blir Finlands vackra huvudstad Helsingfors. Det ska bli riktigt skönt att komma hemifrån över en helg.

Idag har jag lite att pyssla med. Jag ska ut på stan, jag ska plugga och jag ska tjata på karl'n att han måste diska. XD

Imorgon blir det att gå upp tidigt. Dagen börjar med tvättid så jag kan få med mig några rena kläder på kryssningen, sen kommer Jenny från Skåneland och vi ska äta lunch innan vi tar oss ner till Silja Lines buss som ska ta oss till Stockholm där Silja Serenade väntar på oss. Någonstans däremellan ska jag hinna packa också. XD