Love is all we need....

Att bråka med min älskling är det värsta jag vet. Jag blir så besviken på mig själv varje gång, oavsett vem av oss som startat bråket. Idag bråkade vi om en ganska löjlig grej egentligen. Ingenting värt att ta upp. Hehe!

Ibland kan det kännas riktigt jobbigt att stå där och lyssna när den andre maler på om vad man gör fel, men det är inte så dumt egentligen. För man lär sig en hel del om sig själv genom att lyssna på varandra. Och visst kan det ta emot att be om ursäkt då man kanske själv anser att man inte har gjort någonting fel. Men man gör det för att visa att man bryr sig och att man faktiskt försöker förstå. Och till slut förstår man ändå och den där ursäkten man gav betyder någonting. Att prata om mina problem och känslor är någonting som jag måste arbeta med dock. Men jag har gjort stora framsteg och jag är riktigt stolt över mig själv.

Det här med förhållanden kan vara svårt ibland. Det finns stunder man bråkar om de mest löjliga sakerna, så som vem som lämnat tusen använda glas på diskbänken istället för att hålla sig till ett (brukar vara jag) eller vem som lämnar badrumsskåpet öppet när det finns katter som gillar att riva ner saker därifrån (brukar vara älsklingen). Men när man väl lärt sig att det egentligen inte är någonting att bråka om (även om man glömmer det för stunden) så flyter dagarna på och man ger varandra små pussar, kramar och söta blickar när man går förbi. Det är kärlek!

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?