Utmaningen dag 1: Om mig!
Jag vill helst inte börja en presentation om mig själv genom att säga mitt namn. Det är så vanligt, så banalt. Jag tänker börja min presentation genom att berätta för er att jag är en kvinna, fru, dotter, faster och syster. Katt och sköldpaddsägare är jag också. Och Nina Helena är namnet. Jag är finska i grunden men född på BB i Norrköping en fin vårnatt, närmare bestämt 26 april 1985. Jag vill iallafall föreställa mig att natten jag föddes var fin. För vem vill komma till världen i storm och dunder, även om det skulle vara en häftig entré?
Min uppväxt har präglats av musik, då min far medverkade i ett finskt dansband som varje fredagkväll, så som jag minns det, spelade på Finska föreningens danstillställning. Finsk tango fick jag höra varje dag och jag dansade glatt runt hemma i huset när pappa övade på sitt piano, sin trumpet, sin bas eller på sin gitarr. Så det var naturligt att även jag skulle komma att älska utövandet av musik när jag växte upp.
Jag är yngst av fem syskon och även den enda av kvinnligt kön. Mina fyra bröder är mellan 12 och 19 år äldre än mig, så jag är något man brukar kalla för sladdbarn. När jag fyllt fyra år blev jag faster för första gången. Och sen dess har jag hunnit bli faster 11 gånger. Inte illa för en 25-åring!
Jag älskar djur, framför allt katter. De får mig att känna mig mindre ensam när min make är på sitt arbete som sjöman. Jag har en stor tillit till mina vänner och jag kan ärligt säga att jag skulle inte vara den person jag är idag om det inte vore för mina underbara vänner. Jag älskar att vara en sorts mentor, någon som vägleder i det tysta, ger råd och hjälp till den som behöver. Och jag tycker själv att jag är ganska bra på det.
Det finns nog så mycket mer jag skulle kunna berätta om mig själv, men det skulle bli en hel biografi. Så jag avslutar mitt inlägg med att säga: Jag gör mitt bästa för att vara en godhjärtad och hänsynsfull människa och jag kommer aldrig sluta ta hand om mina närmaste. Jag vill vara den personen som man kommer till om man behöver prata för det är då jag vet att jag kan vara till störst hjälp.
Min uppväxt har präglats av musik, då min far medverkade i ett finskt dansband som varje fredagkväll, så som jag minns det, spelade på Finska föreningens danstillställning. Finsk tango fick jag höra varje dag och jag dansade glatt runt hemma i huset när pappa övade på sitt piano, sin trumpet, sin bas eller på sin gitarr. Så det var naturligt att även jag skulle komma att älska utövandet av musik när jag växte upp.
Jag är yngst av fem syskon och även den enda av kvinnligt kön. Mina fyra bröder är mellan 12 och 19 år äldre än mig, så jag är något man brukar kalla för sladdbarn. När jag fyllt fyra år blev jag faster för första gången. Och sen dess har jag hunnit bli faster 11 gånger. Inte illa för en 25-åring!
Jag älskar djur, framför allt katter. De får mig att känna mig mindre ensam när min make är på sitt arbete som sjöman. Jag har en stor tillit till mina vänner och jag kan ärligt säga att jag skulle inte vara den person jag är idag om det inte vore för mina underbara vänner. Jag älskar att vara en sorts mentor, någon som vägleder i det tysta, ger råd och hjälp till den som behöver. Och jag tycker själv att jag är ganska bra på det.
Det finns nog så mycket mer jag skulle kunna berätta om mig själv, men det skulle bli en hel biografi. Så jag avslutar mitt inlägg med att säga: Jag gör mitt bästa för att vara en godhjärtad och hänsynsfull människa och jag kommer aldrig sluta ta hand om mina närmaste. Jag vill vara den personen som man kommer till om man behöver prata för det är då jag vet att jag kan vara till störst hjälp.
2
Kära dagbok
2010-12-03 
14:12:59
emalj säger:
Va skoj att få veta mera om dig :) Jag är också yngst av 5 syskon som är väldigt mycket äldre än mig :) Blev moster när jag var tre år och har nu 19 syskonbarn. Det är härligt att ha en stor familj :)
Trevlig helg! Kram!
Daniel säger:
Du e härlig!
