Mitt liv som Catty

Fick en kommentar av Jonesy som jag vill tacka för. Så här skrev hon angående mitt förra inlägg med titeln =(

Det där är alltid sjukt svårt.. Och det finns ju inte direkt gott om jobb heller.
Lite klichéartat så säger jag väldet att du får göra så gott du kan för att hålla modet uppe, men jag vet hur sjukt svårt det är. Försök att hålla i de sakerna som gör dig glad iaf. Musiken och katterna och fästmannen och sånt :)
Så är det väl så som de säger.. En dag i taget liksom.

Jag säger: Du har helt rätt Jonesy. Jag kan inte göra annat än ta en dag i taget och hålla modet uppe. Och idag slog det mig att jag faktiskt inte är helt hopplös ändå. Jag kom på att eftersom jag ändå tänkt söka till Fritidsledarutbildningen till nästa år igen så kan jag ju faktiskt prata med arbetsförmedlingen om praktikplats på en fritidsgård eller liknande för att försöka öka mina chanser att faktiskt komma in på den utbildningen jag vill komma in på. Jag märkte nämligen i våras att de flesta som går den utbildningen har erfarenhet av att jobba inom fritidssektorn innan de bestämde sig för att utbilda sig till det. Jag har ju inget att förlora. Jag kan mycket inom musik redan och kan i viss mån också lära ut om det skulle behövas. Så en praktikplats på en fritidsgård vore bra för min del.

Imorgon kommer älsklingen hem. YEAY!!