Mitt liv som Catty

Beroende på vad det är för sorts text du skriver så har olika texter olika disposition, innehåll, språk och STIL. Du som författare sätter din egen prägel på vem du är i texten och hur du vill påverka med den. Två texter som egentligen handlar om samma sak har olika stil på grund av att det är olika författare som har skrivit texterna. Man använder olika slags ord och man har olika syfte med sina texter.

Orden kännetecknar vilken stil texten har. Det finns ord som i princip bara finns i lagtexter, gammaldags ord, slangord, främmande ord, starka ord och svaga ord osv. Vilka sorts ord man väljer beror helt och hållet på hur man vill påverka och vem man vill vara i sin text.

Kalaspingla, toppsnäcka, spätta, donna, brud, böna, helvassing, stålbrud, brallis, snygging, tjej, dam, lady, kvinna, fru, kjoltyg, fruntimmer, det svaga könet, valkyria, gumma, kärring, våp, slampa, hora och bitch är alla ord som betecknar en person av kvinnligt kön. De betyder på ett sätt samma sak – fast ändå inte. Man använder förmodligen inte snygging och kärring om samma person, i alla fall inte samtidigt.

Vissa ord kan kallas plusord. Plusord är ord som betyder någonting positivt. Andra ord kan kallas för minusord. Minusord är ord som betyder någonting negativt. Dam är ett plusord medan bitch är ett minusord.

Orden bitch, slampa och hora är starka negativa ord, minusord, som är till för att nedvärdera och förolämpa.

Det finns även ord som är neutrala, alltså som varken är positiva eller negativa. Ordet kvinna skulle kunna vara ett sådant ord.

När du går igenom din text kan det vara bra att reflektera över vilka sorts ord man har använt och i vilket syfte. Frågor som man kan fundera på är:

• Vad är syftet med ordet?
• Vill jag att vissa ska känna sig mer hemma med min text än andra? Vilka? Och varför?
• Vill jag hålla mig neutral så att tankegången blir tydlig eller texten så entydig som möjligt?

Det finns abstrakta och konkreta ord. Konkreta ord är till exempel hus, slott och koja. Abstrakta ord är bostad och bebyggelse. Abstrakta ord kan göra texten svår och otydlig, men ibland kan de vara användbara om texten till exempel handlar om någonting som är allmänt.

De konkreta orden skapar bilder i läsarens huvud. Med sådana ord är det lättare för läsaren att föreställa sig och tänka sig till vad texten handlar om.

Ordet slott kan ge bilden av ett stort grått sagoslott med ringmur, torn, tinnar och fladdrande vimpar medan ordet bebyggelse ger en otydlig bild av några höghus i ett förortsområde, gårdar på landet eller ett radhusområde någonstans.

Om man skriver ”faluröd stuga med glasveranda” ger det en konkret bild och väcker känslor. Den som läser kanske minns gammelfarmors hus på landet. När man vill påverka och beröra med sin text är konkreta ord väldigt användbara.

Reflektera över om du använder dig av fackord eller andra svåra ord som kan göra det svårare för läsaren att förstå vad du skriver. Skriver du en uppsats för matematiker med en massa matematik-termer kanske du inte behöver oroa dig för om dina läsare förstår, då dina läsare just är matematiker. Fundera över din målgrupp och använd ditt språk därefter.

Det finns småord att fundera på också. När vi pratar använder vi mycket småord, som till exempel ”så”. I en text är det bättre att byta ut det ordet mot ett kommatecken.

Andra vanliga småord är ”naturligtvis”, ”ju”, ”väl” och ”kanske”. ”Ju” och ”väl” betyder att man vill att den som läser ska hålla med; ”Det regnar väl nu? Det är ju aldrig fint väder!” Det kan vara bra ibland, men också låta som om man är osäker.

Det verkar också osäkert att skriva ”kanske”. ”Det kanske regnar nu”. Ibland kan det vara bra att byta ut det och skriva att det är jag själv som tror eller tycker så: ”Jag tror att det regnar nu.”

Ordet ”naturligtvis” låter istället väldigt säkert som om det sagda är självklart för alla: ”Det regnar naturligtvis när det är lågtryck.”

Här kommer frågor som ni kan ställa om er text:

• Vilka ord ska jag använda?
• Vem förstår?
• Vem förstår inte?
• Vem vill jag ska förstå?
• Vilka ord ska jag byta ut om jag vill att bara vissa ska fatta?
• Vilka ord kan jag byta ut för att låta mindre eller mer säker?
• Vilka småord kan jag stryka?

Källa: Skrivsätt. Handbok för unga skrivare. Sigbritt Ernald, Alfabeta, Falun 2001.