Skrivprocessen del 3 - Bearbeta steg 7; Korrekturläsa
Det var i december 2009 jag senast skrev någonting i min serie om Skrivprocessen. Jag hade glömt bort allt tills jag hittade mina anteckningar som jag skrivit för att ha till bloggen och dela med mig av det. Så här kommer steg 7 i bearbetningen av en text.
Korrkturläsning är den sista bearbetningen av en text. Att korrigera betyder att rätta till och det som slutligen rättas till är textens yta, dvs det som inte är innehåll eller disposition.
Det handlar alltså om skrivregler som ibland tycks väldigt onödiga men ack så viktiga. De är till för att göra texten så lättläst som möjligt. För att en text ska vara lättläst ska varken ögat eller hjärnan störas av några konstigheter. Det är bra att hålla sig till de konventioner och överenskommelser som finns.
Överenskommelserna gäller bl.a. stavning. Det är ju t.ex väldigt konstigt att vi stavar och med ch. Det borde uttalas med ett sje-ljud och inte som ett k, men nu har vi stavat så här väldigt länge och om man skulle komma på idén att skriva ock eller okk genom en hel text, skulle läsaren koncentrera sig på det och glömma vad texten handlar om. Och så går det ju förstås att göra - bara man vet vad man gör och varför man gör det.
Det är några saker som oftare blir fel än andra. Läs igenom din text och titta speciellt efter följande:
- Styckeindelning och styckemarkering.
Det ska vara ett nytt stycke när det börjar handla om "något annat". Dela in texten i stycken som är lagom stora för att texten ska bli lättläst. Nya stycken markeras på två sätt - börja på ny rad och göra indrag (=hoppa in en bit på raden) eller hoppa över en rad (blankrad) och börja alldeles i början av den raden. Välj samma sort i samma text, dvs blanda inte stilarna. Titta i dagstidningar och böcker hur det ser ut.
- Sammanskrivning och särskrivning av ord.
En "sjuk gymnast" är inte samma sak som en "sjukgymnast". "Djupfryst kyckling lever" låter intressant och man blir besviken om det visar sig vara "djupfryst kycklinglever". "Till slut" är t.ex. två ord medan "jättebra" är ett ord.
Det finns stående uttryck. Vissa av dem skrivs ihop och vissa skrivs isär. Titta i skrivreglerna. (Skrivregler för svenska språket finns i böcker och på internet).
- Stora och små bokstäver.
Det blir ofta för många stora bokstäver, t.ex. i början på månader och dagar som skrivs annorlunda i andra språk. Titta i skrivreglerna.
- Siffror
Det kan verka behändigt att alltid skriva tal med siffror i stället för att skriva med bokstäver, men det är inte alltid det bästa. Det ska vara lättläst, så när siffror inte är det viktigaste skriver man med bokstäver till och med tjugo. Stora, runda tal som hundra och tusen skrivs också med bokstäver. Titta i skrivreglerna.
- Förkortningar
Undvik förkortningar. Sådana är bekväma för den som skriver men inte för den som läser. Använder du förkortningar så skriv dem rätt. "Tom" blir fel om det är t.o.m. som menas. Det behövs mellanslag eller punkter för att det ska bli lättläst. Titta i skrivreglerna eller en ordlista.
- Stavning och skiljetecken
Läs också igenom texten och titta speciellt på stavning och skiljetecken. Om man är osäker på var punkt och komma ska sättas, är det bar att läsa texten högt och fundera på var det blir paus. Det brukar vara lämpliga ställen för skiljetecken. Är du osäker, använd ordlistan och skrivreglerna igen.
- Handböcker
Handböcker, ordlista och skrivregler är väldigt användbara när man korrekturläser.
Att låta någon annan korrekturläsa är också bra.
Källa: Skrivsätt. Handbok för unga skrivare. Sigbritt Ernald, Alfabeta, Falun 2001.
Korrkturläsning är den sista bearbetningen av en text. Att korrigera betyder att rätta till och det som slutligen rättas till är textens yta, dvs det som inte är innehåll eller disposition.
Det handlar alltså om skrivregler som ibland tycks väldigt onödiga men ack så viktiga. De är till för att göra texten så lättläst som möjligt. För att en text ska vara lättläst ska varken ögat eller hjärnan störas av några konstigheter. Det är bra att hålla sig till de konventioner och överenskommelser som finns.
Överenskommelserna gäller bl.a. stavning. Det är ju t.ex väldigt konstigt att vi stavar och med ch. Det borde uttalas med ett sje-ljud och inte som ett k, men nu har vi stavat så här väldigt länge och om man skulle komma på idén att skriva ock eller okk genom en hel text, skulle läsaren koncentrera sig på det och glömma vad texten handlar om. Och så går det ju förstås att göra - bara man vet vad man gör och varför man gör det.
Det är några saker som oftare blir fel än andra. Läs igenom din text och titta speciellt efter följande:
- Styckeindelning och styckemarkering.
Det ska vara ett nytt stycke när det börjar handla om "något annat". Dela in texten i stycken som är lagom stora för att texten ska bli lättläst. Nya stycken markeras på två sätt - börja på ny rad och göra indrag (=hoppa in en bit på raden) eller hoppa över en rad (blankrad) och börja alldeles i början av den raden. Välj samma sort i samma text, dvs blanda inte stilarna. Titta i dagstidningar och böcker hur det ser ut.
- Sammanskrivning och särskrivning av ord.
En "sjuk gymnast" är inte samma sak som en "sjukgymnast". "Djupfryst kyckling lever" låter intressant och man blir besviken om det visar sig vara "djupfryst kycklinglever". "Till slut" är t.ex. två ord medan "jättebra" är ett ord.
Det finns stående uttryck. Vissa av dem skrivs ihop och vissa skrivs isär. Titta i skrivreglerna. (Skrivregler för svenska språket finns i böcker och på internet).
- Stora och små bokstäver.
Det blir ofta för många stora bokstäver, t.ex. i början på månader och dagar som skrivs annorlunda i andra språk. Titta i skrivreglerna.
- Siffror
Det kan verka behändigt att alltid skriva tal med siffror i stället för att skriva med bokstäver, men det är inte alltid det bästa. Det ska vara lättläst, så när siffror inte är det viktigaste skriver man med bokstäver till och med tjugo. Stora, runda tal som hundra och tusen skrivs också med bokstäver. Titta i skrivreglerna.
- Förkortningar
Undvik förkortningar. Sådana är bekväma för den som skriver men inte för den som läser. Använder du förkortningar så skriv dem rätt. "Tom" blir fel om det är t.o.m. som menas. Det behövs mellanslag eller punkter för att det ska bli lättläst. Titta i skrivreglerna eller en ordlista.
- Stavning och skiljetecken
Läs också igenom texten och titta speciellt på stavning och skiljetecken. Om man är osäker på var punkt och komma ska sättas, är det bar att läsa texten högt och fundera på var det blir paus. Det brukar vara lämpliga ställen för skiljetecken. Är du osäker, använd ordlistan och skrivreglerna igen.
- Handböcker
Handböcker, ordlista och skrivregler är väldigt användbara när man korrekturläser.
Att låta någon annan korrekturläsa är också bra.
Källa: Skrivsätt. Handbok för unga skrivare. Sigbritt Ernald, Alfabeta, Falun 2001.