Mitt liv som Catty

Sanne och jag försökte videoblogga lite under resan till Finland. Tyvärr glömde vi bort att videoblogga under några dagar och på hemvägen var vi för trötta för att göra det. Så ni får nöja er med dessa 8 videos jag tänker lägga upp i 8 separata inlägg.

Min korta semester i Kemi, Finland, har väl varit helt okej. Jag och Sanne fick bo hos min moster Paula och hennes man Paavo medan mamma och pappa åkte hem till min faster Irma, som inte bor så långt ifrån moster Paula.

 

Under vårt besök i Finland har vi fyndat på loppis, i affärer och hälsat på hos släktingar. Vi har lunchat hos min faster Irma och hos min faster Liisa, som båda bor i Kemi. Vi har också varit i Oulu (eller Uleåborg som det heter på svenska) och hälsat på hos faster Raija och hennes man Seppo. Vi passade även på att hälsa på deras dotter Sirpa, dvs min kusin, hennes man Pekka, deras son Mikko och deras två söta katter Pepe och Matti.

 

Jag har inte träffat min kusin Sirpa på 11 år så vi hade mycket att prata om. Jag visade henne bilder från mitt bröllop och på mina katter. Hon är precis lika tokig i katter som jag är. Dock var deras katter rädda för mig och sprang och gömde sig när jag försökte hälsa på dem.

 

Under vår vistelse i Kemi har vi även fått umgås en hel del med min moster Paulas barnbarn, min kusin Marias son, Ike. Han är 4 år, halvafrikan/halvfinne, pratar finska, engelska och afrikanska och är precis som vilken sprallig 4-åring som helst.

 

Dock har jag inte haft det så jättelätt med min hälsa under veckan i Finland. Vardagslivet ser ganska annorlunda ut och man äter hur mycket som helst under dagen. Det är alltså många måltider man har blivit tvungen att trycka i sig, av ren artighet, vilket har lett till att jag, som inte är van vid att äta så många gånger om dagen, har haft konstant halsbränna. Detta har hållit mig uppe om nätterna, vilket i sin tur har lett till att jag varit supertrött hela tiden. Så nu när jag är hemma kan jag sova ut, vilket jag borde ha fått göra under min semester i Finland. XD

 

Jag har också haft ont i ryggen hela tiden och en hård, främmande säng har ju inte direkt hjälpt till.

 

Men jag har haft trevligt iallafall och det har varit fruktansvärt skönt med ett miljöombyte. Men nu ska jag komma in i mina egna vanliga rutiner hemma, där jag inte behöver trycka i mig en massa mat hela tiden. Förhoppningsvis lugnar min mage ner sig snart.

 

Imorgon lägger jag upp bilder och videos från resan.

 

Första kvällen ombord (fredagen den 4 mars) åt vi lyxmiddag på Bistro Maxime på Silja Line färjan Serenade. Min middag bestod av oxfilé med klyftpotatis och en god sås. Servitriserna var fruktansvärt trevliga och vi fick jättebra service. Vår servitris räknade ut (på nåt konstigt vänster) att jag är svenskfödd med finska föräldrar. Under måltiden kom kocken ut för att fråga om allt var till belåtenhet. När vi ätit klart fick vi ta av deras dessertbuffé helt gratis på grund av "krångel" med Ariena-chan's och Chaya-chan's mjölkfria matbeställning.

Lördagen (den 5 mars) var mindre lyckad för min del. När vi på morgonen skulle gå och äta frukostbuffé på Buffé Serenade, lyckades klumpiga jag stuka foten på sista trappsteget ner till restaurangen. Det var jättepinsamt att sitta där på golvet, inför en massa människor som kom och gick, och storgråta för att det gjorde så satans ont i min fot. Jag fick akut hjälp av färjans sjukpersonal som beordrade mig att ta mig till akuten i Helsingfors för röntgen. Så min dag i Helsingfors fick jag spendera på akuten och sen åka direkt tillbaka till färjan för att vila medan mina resekompisar strosade runt på stan och hade trevligt. De var jätteprofessionella på sjukhuset och jag blev känd ganska snabbt bland sjuksköterskorna för att jag var var svensk. Många av dem trodde att jag inte kunde prata finska alls men det reddes ju ut ganska snabbt. Jag förklarade på min knackliga finska att jag är född i Sverige men har finska föräldrar. I vilket fall som helst så visade det sig att ett ledband i min fotled gått delvis av och att jag måste ha ett sorts fotstöd på foten i sex veckor. Nu i början måste jag gå med kryckor för jag inte kan stödja mig helt på foten utan att det gör fruktansvärt ont.

Från sjukhuset sen tog jag mig tillbaka till färjan med hjälp av taxi, åt lunch bestående av köttbullar, potatismos och lingonsylt och somnade i hytten och vaknade när tjejerna kom från sin stadsrunda.

På kvällen åt vi på samma ställe som kvällen innan men vi blev besvikna på servicen den här gången för att de bytt personal. Min middag bestod av grillad polenta. Under kvällen/natten gick tjejerna iväg för att dansa på färjans nattklubb medan jag stannade kvar i hytten för att jag varken hade ork eller lust att hoppa runt med kryckor på ett ställe som förmodligen skulle vara full av onyktra människor som inte har respekt för en ofrivillig invalid. Innan tjejerna gick iväg för att dansa hade vi trevligt i hytten istället med god dricka och mycket skratt.

På söndagen (6 mars) var det hemfärd efter frukostbuffé på färjan. Jag sov gott i bussen nästan hela vägen hem från Stockholm till Norrköping. Väl hemma konstaterade jag att jag hade ont i hela kroppen av ansträngningen med ett trasigt ledband och kryckor.

Ariena-chan skulle sova över hos oss för att hennes tåg inte skulle åka hem till Skåneland förrän måndag-morgon. Under söndageftermiddagen kom hennes syster med flickvän på besök hos oss och vi åt fruktsallad med glass. Under kvällen förhörde Ariena-chan mig inför min tenta som jag skulle ha haft idag men som jag missade på grund av värk i foten och ett fruktansvärt illamående. Och nu sitter jag här i divanen i soffan med foten i högt läge och väntar på att få i mig lite lunch som älsklingen lagar.

Det var min Helsingforskryssning!

I onsdags förra veckan skulle vi åka till Tyskland. Men först skulle vi hälsa på Jenny i Eslöv. Men pang, där stod vi på motorvägskanten på E20, 5 mil från Malmö, med punktering på höger bakdäck. Halv tolv på natten. Och inget reservdäck hade vi heller. Vi ringde efter en jourhavande bärgningsbil via Falck försäkringar. Vi blev forslade till Helsingborg och fick veta att inget kan fixas förrän morgonen därpå. Vad gör vi nu? Tänkte vi. Vi fick en hyrbil från en Statoilmack som har öppet dygnet runt och sen tog vi in på hotell. Det dyraste i stan verkade det som. Scandic Helsingborg Nord, 1600kr för ett rum för tre för en natt. Rena rånet! Men vi var desperata. Klockan var ett på natten och vi var trötta och förvirrade.

 

Dagen därpå vaknade jag tidigt. Jag hade satt klockan på 7 men jag vaknade redan kl.6 och kunde inte sova mer. Jag kände mig så stressad på grund av allt som hänt under natten. När klockan närmade sig halv åtta gick vi och åt frukost och direkt efter frukosten bestämde vi oss för att checka ut och åka till verkstaden där vår bil skulle finnas. Vi körde runt i Helsingborg, vi körde vilse och det tog uppemot 2,5 timma att hitta verkstaden. Så, när klockan nästan var halv elva på förmiddagen fick vi tillbaka vår kära bil och skulle lämna tillbaka hyrbilen till den där Statoilmacken där vi hyrt den. Vi åkte iväg och trodde och att det skulle bli lätt att hitta. Efter 2 timmar av fel svängar, svärande och dåligt humör hittade vi äntligen Statoilmacken där vi lånat bilen.

 

Äntligen kom vi iväg till färjan mot Helsingör, som lägligt nog, finns i Helsingborg. Och äntligen var vi på väg dit vi skulle. Resten av resan gick utan hinder.

 

Men nämner någon ”Statoil” och ”Helsingborg” i samma mening så skriker jag tills öronen blöder!

Imorgon bitti bär det av till Finland. Vi ska bila hela vägen upp. Från Norrköping till Kemi, som ligger ca 30 km in i Finland från Haparanda. Under min vistelse i Finland kommer jag förmodligen inte ha något tillfälle att blogga så under en till två veckor kommer aktiviteten ligga på noll här på min blogg. Däremot när jag kommer hem kommer jag att ha mycket att skriva om och många bilder att visa. Men nu blir det att packa det sista, ta ett sent kvällsbad och sen gå och lägga mig för att tidigt vakna upp och göra mig iordning för avfärd. Vi ses om ca en och en halv vecka! Ha det bra tills dess!

Jag har mycket framför mig den här veckan. Jag ska städa hela lägenheten grundligt och göra mig av med en massa saker som jag inte behöver. Har så mycket papper som jag har liggandes överallt som jag inte har någon nytta av. Antingen får jag organisera allt i mappar eller helt enkelt slänga det. Jag ska ta ett rum per dag. Imorgon blir det sovrummet, på onsdag blir det vardagsrummet, på torsdag tar jag köket, på fredag tar jag badrummet och till sist på lördag tar jag hallen. Och sedan måste jag hinna tvätta kläder någon tag också. Och på lördag måste jag packa för på söndag åker jag och mina föräldrar till Finland för att hälsa på vår släkt. Och för att se hur det blir med min brudklänning. Jag hoppas Ola kommer att bli glad när han kommer hem med tanke på att det kommer att vara städat. När jag kommer hem från Finland ska Ola och jag åka iväg på en endagsresa till Stockholm för att fira våran 5-årsdag som infaller den 25 Augusti. Men vi åker tidigare på endagsresan. För man vet ju aldrig om jag har kommit in på utbildningen jag står reserv på.

Jag har spenderat många timmar med PSP:n som Ola lämnade hemma. Jag ska låna med mig den när jag åker till Finland. Då får jag någonting att göra i bilen när jag inte kör. Har converterat avsnitt av The Big Bang Theory till mp4-filer så att jag kan titta på serien när jag åker i bilen. Har även converterat några avsnitt av anime-serien Azumanga Daioh som jag kan titta på. Och sen kan jag ju spela Tekken eller Transformers eller lyssna på musik. Så jag kommer att få tiden att gå väldigt snabbt i bilen. Ett fulladdat batteri ska hålla 5-7 timmar beroende på vad man gör med PSP:n. Jag kommer att ha laddaren med mig så att jag kan ladda batterit när vi stannar till någonstans på vägen för att sova. Det var egentligen meningen att vi skulle åka på måndag och köra nästan non-stop med korta pauser hela vägen till Haparanda och sen till Kemi. Men mamma tyckte att om vi ska stanna till i Luleå och träffa min älskling på hans jobb så skulle det funka bättre att åka dagen innan, sova i en stuga på en campingsplats över natten och sen vara i Luleå i mänsklig tid. Det tyckte jag lät bra. Och dessutom har jag ju chansen att ladda PSP:n emellanåt. Hehe!

Jag var på en trevlig endagsresa i huvudstaden. Stockholm. Det är något speciellt med den staden. När jag åkte därifrån saknade jag den. Man fastnar liksom. Jag bjuder på några bilder från dagen. De flesta bilderna är tagna genom fönstret när jag sitter på bussen. Sedan är det några bilder från Kaknästornet också.

Det var meningen att jag skulle komma igång ordentligt med min självbiografi, men bröllopsplaner och endagsresor kom emellan. Imorgon kommer jag ha att större delen av dagen för mig själv och då ska jag bland annat passa på att gå på stan och sen börja skriva på min biografi.

Idag var jag i Västervik på en endagsresa och fotade litegrann. Det var en väldigt fin sommarstad vid vattnet. Solen lyste och det var riktigt varmt och skönt.