Det kommer bli en lång natt...förmodligen.
Jag har låtit dagarna passera utan att jag ens tittat åt bloggen. Jag har undvikit den lite grann. Men nu hoppas jag på att min bloggtorka ska gå över och att jag ska finna ny inspiration.
Jag tittar in nu för att det verkar som att jag inte kommer få sova så mycket inatt. Min lilla misse Maya verkar ha fått förvärkar så jag hoppas och håller tummarna för att våra minimissar tittar fram inatt. Just nu ligger Maya i sovrummet på golvet och ser obekväm ut i sig själv. Hon spinner och ibland vankar hon rastlöst av och an. Men vi får se vad som händer. Det kan ju vara ett falskt alarm.
Detta är Maya för ungefär tre veckor sen. Hennes mage är så himla mycket större nu men jag har inte kommit mig för att faktiskt fota det.
Idag har jag sjungit tillsammans med min älskade vän Linnéa. Vi lärde känna varandra när vi gick i samma klass i gymnasiet som vi lämnade för 6 år sen. Vi träffas med jämna mellanrum och umgås. För några dagar sedan frågade jag henne om hon ville sjunga en sång med mig, som jag komponerat själv och hon tyckte det var en jättebra idé. Hon kom hem till mig idag, vi plockade fram min synth, noterna som jag skrivit och så sjöng vi i stämmor. Det var så kul att vi bestämde oss för att sjunga upp låten inför publik i kyrkan om två veckor (jag ska sjunga på sverigefinska kyrkans våravslutning och föreslog att hon skulle sjunga duett med mig). I veckan ska vi träffas för att öva mera tillsammans så att låten verkligen sitter när vi ska framföra den.
För att hålla mig vaken en stund till ska jag sysselsätta mig med att titta på det senaste avsnittet av Supernatural och Bones.
Jag tittar in nu för att det verkar som att jag inte kommer få sova så mycket inatt. Min lilla misse Maya verkar ha fått förvärkar så jag hoppas och håller tummarna för att våra minimissar tittar fram inatt. Just nu ligger Maya i sovrummet på golvet och ser obekväm ut i sig själv. Hon spinner och ibland vankar hon rastlöst av och an. Men vi får se vad som händer. Det kan ju vara ett falskt alarm.
Detta är Maya för ungefär tre veckor sen. Hennes mage är så himla mycket större nu men jag har inte kommit mig för att faktiskt fota det.
Idag har jag sjungit tillsammans med min älskade vän Linnéa. Vi lärde känna varandra när vi gick i samma klass i gymnasiet som vi lämnade för 6 år sen. Vi träffas med jämna mellanrum och umgås. För några dagar sedan frågade jag henne om hon ville sjunga en sång med mig, som jag komponerat själv och hon tyckte det var en jättebra idé. Hon kom hem till mig idag, vi plockade fram min synth, noterna som jag skrivit och så sjöng vi i stämmor. Det var så kul att vi bestämde oss för att sjunga upp låten inför publik i kyrkan om två veckor (jag ska sjunga på sverigefinska kyrkans våravslutning och föreslog att hon skulle sjunga duett med mig). I veckan ska vi träffas för att öva mera tillsammans så att låten verkligen sitter när vi ska framföra den.
För att hålla mig vaken en stund till ska jag sysselsätta mig med att titta på det senaste avsnittet av Supernatural och Bones.
0
Kära dagbok
2011-05-21 
23:32:23
