Mitt liv som Catty

Jag lovade ju att jag skulle svara på frågorna som jag fick under min frågestund. Så här kommer svaren.

Rebecka ställde frågan:
Vad tycker du om bloggen http://klackarnaitaket.blogg.se som var på Blogawards i höstas?

Jag måste ärligt svara att jag inte följt den bloggen alls. Jag har ingen som helst koll på någon "storblogg" förutom Fokis.

Chaya ställde frågorna:
Hur/när/varför fastnade du för den berömda zebrasjalen? OCH varför dycker den inte upp lika ofta i dag?

Haha! Jag kanske ska börja berätta vad det handlar om för de som inte känner till Zebrasjalen. Det var så att under hela gymnasietiden hade jag en jättestor palestinasjal, eller vad de nu kallas, i svartvitt zebramönster. Jag älskade den sjalen (älskar den fortfarande) och jag hade den JÄMT runt min hals. I trean gjordes det en dikt om mig, som skulle vara med i en årskatalog, och i den dikten nämns zebrasjalen. Jag fastnade för den när jag jobbade i en souvernir/presentbutik i Kolmården där jag en dag fick packa upp sådana sjalar för att sälja dem till kunderna. Och jag älskade det mjuka tyget och hur sval den kändes mot kroppen så därför var jag ju självklart tvungen att köpa den. Och efter den dagen var jag hooked. Det var min grej. Min trademark så att säga.

Att den inte dyker upp lika ofta idag är för att den har varit gömd längst inne i garderoben sen jag och min älskling flyttade ihop. Men nyligen så hittade jag min älskade zebrasjal igen efter en liten vårstädning i garderoberna och nu kommer jag att ta den i bruk ännu en gång. Den har inte sett sina sista dagar kan jag lova.

Och bara för det måste jag ju dela med mig av dikten som skrevs om mig av mina klasskamrater tredje året i gymnasiet.

Nina håller Madde kär, om hon nu i skolan är.
Zebrahalsduken hon runt sig svingar
och på fingret bär förlovningsring(ar).
När hon på finska babblar, ingen fattar vad hon tjabblar.
Nina sjunger som en gud, stor kontrast till hårdrockens oljud.

Jag är ganska imponerad och glad över att dom faktiskt fick med min zebrahalsduk i dikten. XD

Ariena ställde många frågor:
Hur många läsare har du?
Den senaste tiden har det varit väldigt segt med läsare här på min lilla blogg. Jag är ju ingen storbloggare direkt. Det har varit mellan 11 och 20 st läsare de senaste veckorna. Men jag hoppas på att kunna locka till mig fler.
Skall du ha fler trubadurkvällar?
Jag hoppas på att jag ska ha fler trubadurkvällar. Det var riktigt kul sist trots att det inte var så mycket folk. Men jag fick spela och sjunga iallafall och det är det som betyder någonting. Men just nu kan jag bara vänta och se om de hör av sig igen och vill att jag ska spela hos dem igen.
Varför vill inte walle att mössor skall vara på hatthyllan?
Haha! Det var en mycket bra fråga som jag inte annat kan göra än spekulera och gissa mig fram svaret på. Det kan ha att göra med att han tycker att mössorna och halsdukarna inkräktar på hans revir och att de inte får ligga där för att det stör honom. Man vet aldrig riktigt vad den där katten tänker ibland. Haha.
Vad har du för sovställning?
Jag brukar ligga på sidan. På vänster sida rättare sagt. Med ena benet rakt och det andra benet böjt som stöd så att jag inte hamnar på mage. Sen tycker jag om att ligga på mage när jag är supertrött och vaknar mitt i natten eller tidigt på morgonen och vill fortsätta sova. Då är det riktigt najs att ligga på mage med armarna under kudden och bara somna om.
Hur många dagar är det kvar till bröllopet?
Haha, jag var tvungen att ta upp min kalender i mobilen och räkna. Med onsdagen den 5 maj är det 88 dagar kvar till bröllopet.
Hur många inbjudan är gjorda?
Alla inbjudningar är gjorda. Dock har jag inte skickat iväg exakt alla än. Men det ska göra under veckan.
Hur mycket har ni kvar att "klaffa" innan bröllopet?
Det är ändå en del kvar som ska göras. Vi måste fixa hindersprövning, beställa bröllopstårtan, prata med prästen, göra festprogrammen, handla in dricka och en massa annat som ska göras. Det blir en himla lång lista om jag ska räkna upp allt.
Vad är dina drömmar just nu, vad vill du bli?
Min dröm just nu är att spela in ett album och sälja den och förhoppningsvis tjäna pengar på den. Min dröm har alltid varit att bli musiker och det har inte ändrats.
Hur tror du ditt liv är nästa år?
Det där är en svår fråga att svara på. Förhoppningsvis har jag kommit in i äktenskapet ordentligt och att jag har något att göra om dagarna så att jag inte blir tokig av att sitta hemma och glo. Jag hoppas att jag har lyckats bygga upp en liten musikkarriär.
Vad är ditt livsmål?
Vilka svåra frågor du ställer! Haha! Mitt livsmål är att bli lycklig. Att vara tillfreds med det jag gör om dagarna och inte känna någon press på mig att prestera och göra saker som jag egentligen inte vill göra.
Vilka ställen i världen vill du besöka innan du dör? då menar jag inte bara vilka länder utan exempelvis om du vill se eller vara uppe i eifeltornet osv.
Nu när du ändå nämde Eiffeltornet så kan jag lika gärna säga att det inte vore helt fel att besöka Eiffeltornet. Att uppleva pulsen i New York, se Big Ben i London, promenera längs stränderna i Thailand, gå en shoppingtur i Tokyo, fotografera Colosseum i Rom (vilket jag kommer få göra på min bröllopsresa i sommar), åka i en gondol i Venedig, stå framför operahuset i Sydney, besöka pubarna på Irland, höra äkta skottar spela säckpipa i Skottland. Nu kan jag inte komma på fler ställen jag vill besöka eller saker som jag vill uppleva. Men det kommer säkert fler med tiden. Hihi!

Daniel ställde frågorna:
Första kärleken? Kyssen? tungan i halsen?
Första kärleken upplevde jag när jag var 10 år gammal. Hihi! Det var grannens dotterson som var två år äldre än mig som jag umgicks med under en hel sommar. Och det var faktiskt av honom jag fick min första kyss och tungan i halsen. Haha! Dan hette han. Han lurade iväg sin lillebror, som var lika gammal som mig, för att få vara ensam med mig i kojan som vi hade byggt tillsammans. Och då sa han åt mig att luta mig fram emot honom och då kysste han mig. Det var som en dröm för jag hade varit kär i honom ända sen jag såg honom första gången. Och nu satt han där och kysste mig. Jag fnittrade, rodnade och flög som på moln när hans lillebror kom tillbaka till kojan. Och självklart undrade lillebrodern vad som pågick. Men det var vår lilla hemlighet! Hans lillebror, som jag senare fick veta var kär i mig samtidigt, fick aldrig veta någonting. Hihi!